falla ned. Men åt vilket håll?

Jag kan inte sluta gråta. Har spenderat senaste timmen med att bara låta tårarna falla. Jag letade frenetiskt runt i rummet efter mina lugnande och höll på att få rejäl panik när jag inte hittade de, men till sist gjorde ajg det men de funkar ju inte! Jag fortsätter tjuta och ändå har jag tagit två och vad jag vet så är de starka! Jag fattar inte varför jag måste ha det såhär! Min far sa ngt om att eftersom jag har mått illa ett tag så kan det vara ngn slags stress katarr. Stressad känner jag mig och kanske är det det som gör så att jag får de här attackerna! Stress över att mitt konto blir allt mindre och mindre inför resan. Stressad över att ajg inte vet vad jag ska göra efter resan. Stress över livet. Stress över att jag ställde mig på min mors våg igår och kan inte tro att den stämmer! Om den gör det så har jag blivit rejält överviktig! och det är svårt nog som det är med allt annat än att jag ska ha gått upp så mycket! Jag pallar inte mycket mer! Jag vet inte vad jag ska göra! Det känns som att jag är tillbaka där jag var för tre årsedan! Jag har ingenstans att ta vägen, ingen framtid, inget liv. Jag sitter på ett jäfla motell och kan itne ens hjälpa till min far för att ajg kan inte få tårarna att sluta rinna! Det är planerat att ajg ska upp till enkompis imon men jag vet inte om jag kan om jag mår såhär! Jag vet att jag verkligen borde åka för att ajg kan bi gladare av det men samtidigt känns det som att det bara kommer braka loss och jag får typ ångest över att behöva spendera mer pengar då jag vet att jag inte har råd om ajg ska på resan.

fan det är inge kul längre! Jag vill kunna vara glad som alla andra och leva ett normalt liv!

Jag hatar hösten.