falla ned. Men åt vilket håll?

   Den oföränderliga aspekten

De faktorer som går att påverka när man vill skaffa sig en bättre figur är hållning, motion och kost. Kroppstypen är däremot oföränderlig. Eftersom den är genetiskt betingad går det inte att göra något åt den med aldrig så mycket bantning och motion. Grunden för all kroppsmedvetenhet är att lära sig känna igen och acceptera sin kroppstyp - att lära sig tycka om sig själv som den man i grund och botten är.Det handlar omsund realism, inte egenkär. Övervikt, förslappade muskler och otränadkropp är inte utmärkande för någon kroppstyp. Börja därför med att skilja med de ofullkomligheter du kan göra något åt och de ärftliga egenskaper du itne kan ändra på. Ta sedan itu med uppgiftenm s får du se hur vissa kroppskonturer - somär beroende både av muskelspänst och fettets fördelning - kan förbättras med rätt kost , motion och små, men viktiga justeringar av hållningen.
   Man hartre kriterier att gå efter när man bedömmer kroppstyper. Var och en grundar sig på att en typ av kroppsvävnad är mer dominerande än en annan. Den första är nerver och hud (den ektomorfa typen), den andra muskel och benstomme (den mesomorfa typen) och den tredje fett (den endomorfa typen). Även om ingen människa tillhör en renodlat ektomorf, mesomorf eller endomorf typ, brukar någon typ överväga.Det kan vara bra att veta vilken kategori du tillhör, eftersom det ger dig en bättre uppfattning om din grundläggande kroppskonstitution och den typ av sport och motion som passar dig bäst.


  

   Från Vogue - Stora bokenom skönhet  

   Innan du ger dig på något av nedanstående tester bör du ta reda på vad du har för inställning till din kropp.

   DIN KROPPS UPPFATTNING : Stämmer den med verkligheten?

Dinkroppsfattningharatt göra med hur du tror att du ser ut. Den kanske inte stämmer särskilt bra överens med din verkliga storlek och figur. En sund kroppsuppfattning innebär att man accepterar sin grungläggande kroppskonstition och kroppstyp och är nöjd med sitt utseende - elleratt man i annat fall gör en objektiv bedömning både av de goda och dåliga sidorna av sitt utseende och sätter upp realistiska mål för förändring. EN osund kroppsuppfattning innebär att man är fixerad utav sitt utseende och dess "brister". Ju mer kritisk man är mot sin kropp, desstom mer förvrängd brukar ens uppfattning vara. Det bästa sättet att skaffa sig en sundare kroppuppfattning är att förändra sin inställning, inte att försöka förändra sig själv.



1. Gör en snabbskiss av dig själv

2. Besvara följande frågor:
   a) Hur reagerar du på när folk ger dig komplimanger för ditt utseende? Har du en benägenhet att misstro dem?
   b) Undviker du att se dig själv i spegeln?
   c) Önska du att du såg ut som någon annan?
   d) Brukar du dömma folk du träffar  efter om de är tjocka eller smala innan du uppmärksammar andra aspekter  av deras utseende eller personligheter?
   e) Är du mer observerad tillsammans med människor som är "tjockare" än du själv?
   f) Har du en "tjock" garderob och en"smal"?
   g) Har du en benägenhet att slå upp bantningsråden först när du läser veckotidningar?
   h) Brukar du banta mer än en gång i halvåret?

3, Anteckna alla detaljer om ditt utseende (hår, ögon, näsa, mun, hy, armar, händer, bröst, mage, höfter, lår, stjärt etc.)och poäng sätt var och en från 3 till 0. 3 innebäar "fantastisk", 2 "Inte direkt perfekt, men jag är nöjd", 1 Jag önska jag kunde göra något åt det"och0 "hemsk".

1. Skissen. Studera den noga. Är det en relativt korrekt återgining av ellerär den märkbart smalare eller tjockare? (Be en god vän att också göra en bedömning.) Om teckningen gördig betydligt smalare än du igentligen är och du dessutom har en benägenhet att undvika att se dig själv i spegeln i helfigur och att väga dig, kanske duförsöker blunda för att du ör överviktig. Om teckningen gör dig betydligt tjockare än du är, kan du analysera den och se vad det är duhar överdrivit.Det bör hjälpa dig att förstå var du tror att du är "fet". Försök sedan ta reda på varför.
2. Frågelistan. Alla JAsvar tyder på att din kroppsuppfattning kan vara skadad. Omduhar svarat JA på de sista fem frågorna tyder det på att din kroppsuppfattning helt och hållet styrs av hur mycket du väger. Försök att ta reda på varför du tycker det är så viktigt att vara "smal". Det är nödvändigt att försöka svarar på det om du ska kunna få rätt perspektiv på din storlek och figur. Frågorna angående tröstätande och bantning i avsnittet om kostvanor kanske också kan vara till hjälp *Se ett av mina tidigare inlägg från Vogue boken.* Om du väger för mycket kan du gradvis försöka bli av med dina överflödskilon. För in dina framsteg i diagrammet på motstående sida. *Ska försöka lägga in det senare, men det är ett vanligt mått diagram på byst, midja, höter, lår och vader.*
3. Lista över detaljer i ditt utseende. Lägg samman poängen och dela summan med antalet detaljer så får du ett medelvärde. 2 poäng betyder i grund och botten att du är ganska nöjd med ditt utseende, att du är medveten om din ofullkomlighet, men inte fixerad vid dem och att du har en realistisk och sund inställning till din egen kropp. Enpoäng mellan 0 och2 tyder på att du är missnöjd med ditt utseende, har en osund kroppsuppfattning.

   DINA KROPPSPROPORTIONER: Hur ser måtten ut til förhållande till varandra?

När man håller på att skaffa sig en bättre figur kan det vara lika nyttigt att ta reda på sina mått som sin vikt. Det väsentliga är att man har en helhetsbild av sin kropp. Betrakta dina mått i relation till varandra, inte enbart var för sig.
Ta måttet kring bysten när du andas, kring den smalaste delen av midjan och kring de bredaste delar av höfter, lår och vader. För in måtten i nedanstående tabell. Dra sedan respektive mått från höftmåttet (ditt "grundmått") och för in även dessa. På sidan 31 finner du de "idealiska" proportionerna. (de "idealistiska" proprtionerna enligt boken är höftmåttet eller bystmåttet minus 25 på midja, 41 på höft eller 56cm på vader. Det finns avikelser och smärre ska vara acceptabla.) Jämför och se vad du kan sträva efter om skillnaderna är markanta. Fyll i måtten på nytt efter tre månader när du har haft en chans att förändra din figur.

/

Hur ser mellanrummen ut mellan benen när du står med fötterna ihop ochknäna rakt fram?  Helst bör du kunna utskilja tre långsmala ovaler mellan lår och knän, knän och vader respektiver vader och vrister. I annat fall betyder det att lårmuskuleraturen behöver stärkas, att du står fel eller väger för mycket. Vilket är det?



-----

   Tror att de flesta som läser min blogg och gör det här testet kan jag gissa mig till vad de får för svar >.< 
Jag tycker verkligen om det här med hur man kan kolla kroppsformen^^ Dock så stämmer de ju inge vidar :S Ellerharjag gjort fel?

   mitt är:

Byst | Midja | Höft | Lår | Vader
 89   |   77    |   88  | 56  |   38  
  x         12         x      33      51
ska vara
  x         25                 41      56

Tänkte imon.. Vill skriva in mer här i från vogue boken men vet inte vilken jagska börja med, jag läser ju de hela tiden men tycker det är kul att andra kanta del av det också!Vad är ni, få, grymma sugna på att höra om? Jag kommer skriva in alla men tänkte om det är något särskilt som ni vill läsa först, då jag inte orkar skriva allt på e gång^^
   Dej ag tänkte som kan vara intressanta är :

Hållningen
Kondition
Hur sunda är dina kostvanor
Vad har du för kroppstyp? Plus Kroppsfett, hur man mäter den.
Näringslära; De 9 grundreglerna
Bantning

   Skagå och lägga mig nu, sova lite extra ikväll^^
   puss

   Jag lova ju att skriva in om de olika ätstörningarna som de skrev upp. Vivet ju att nu för tiden finnsdet nog många fler namn och förklaringar men här är deras, ochdet var verkligen läskigt när jag hitta med en gång en som passa på mig!

   Jag vill säga ytterligare en gång (om ingen har förstått det än.) att det inte är jag som har skrivit det här utan att det är avskrivet direkt efter boken Vogue - Stora boken om skönhet.

   Psykiska problem i samband med mat

Stressätande

Stressade personer äter oftare,röker mer, dricker fler koppar kaffe och te och tuggar tuggummi mer än andra.
   Även om inte alla reagerar på stress på det sättet, tycks ändå alla ändra sina matvanor - antingen genom att äta oftare eller mer sällan. I ett experiment med högskolestuderande, vilka trodde att de deltog i ett psykofysiologiskt test, undersöktes vad de först åt under en examensperiod och sedan tre veckor senare under en lugnare studieperiod. Genom att räkna antalet chokladbitar i skålar som stod brevid de studerande under testet konstaterade man att alla åt ungefär lika mycket när de var avspända , medan en grupp åt betydligt mer (dubbelt så mycket i själva verket) under examens perioden, och den andra åt avsevärt mycket mindre (hälften).
   Många av de tillfrågade var helt omedvetna om att de hade ändrat sina matvanor. Detta tyder på att stressätande,  i motsats till tvångsätande som också kan ha stressorsaker (se nedan), är en omedveten förteelser - en naturlig reaktion på stress. Särskilt för kvinnor är det en idealisk reaktion - eftersom den är socialt accepterad, i motsats till alkohol, och alltid tillgänglig. Den fungerar också som en perfekt ursäkt för att slippa göra det man igentligen borde.
   Stressätande är väldigt vanligt. Deflesta kvinnor ansesäta mer under stress. Tänk tillbaka på dina senaste stressperioder så får du se hur känslig din aptit är. Omdu gick upp i vikt då eller omedelbart efteråt så måste du hitta ett lämpligare utlopp för stressen än att äta.

   Tvångsätande

Tvångsätare är också tvångsbantare. Debehöver inte vara tjocka men deras vikt växlar ständigt. Deär oförmögna att äta måttligt eller för nöjes skull, heladeras liv kretsar kring mat - antingen äter de och hatar maten eller ocksp bantar de. Tvångsätandet är så vanligt att det är den troliga orsaken till varför det går 20 misslyckade bantare på varje lyckosam.
   Om det här stämmer in på dig bör du fråga dig varör du äter på det här sättet. Vilka är din inställning till tjocka respektive magra människor? Försök komma underfund med varför alla dina tidigare bantningsförsök misslyckas. Finns det ett mönster? Innan du kan bryta den onda cirkeln och därigenom gå ned i vikt, måste du tänka över din instellning till dig själv, till den mat du äter eller inte äter och till all yttre påverkan från arbetsgivare, arbetskamrater, vänner, främlingar, älskare, äkta män, barn och föräldrar. Som hjälp får du här några enkla råd. Det kan också underlätta att göra en gemensam sak med en god vän eller gå med i en grupp

   xGlöm bantningen i två veckor. Väg dig inte en ända gång. Gåistället till djupet med din hunger. Hoppa över en måltid eller fasta en dag. Vadskulle du helst vilja äta? Tänk igenom allt du kan komma på - inte bara sånt som du vet finns hemma - och gå sedan och handla och ät det du helst vill ha. Tänk int een sekund på hur fett eller magert det är. Tänk på hur du mår när du äter och om du känner dig mätt och belåten efteråt eller inte.Fortsätt på det viset tills du börjar fågrepp om dina hungerskänslor och kan lita på din aptit.
   xNär hungerskänslorna kommer, vad känner du mera? Ilska, leda, stress, missnöje med jobbet, förväntan, upphetsning? Att få insikt om de känslorna, särskilt om de kan sammankopplas med en viss händelse, kan hjälpa dig att handskas på ett bättre sätt med de nästa gång. Mat hjälper bara för stunden, om ens det
   xVar beslutsam ifråga om vad du skall äta och ge dig tid i att njuta av maten. Koncentrera på maten framför dig - inte den amt som dunyss åteller den som du eventuellt kommer äta senare. Om du efter maten känner att du vill ha mer så försök att vänta i 20 minuter innan dutar om. Det är den tid det tar för magen att inse att den är mätt.
   xPå samma sätt sommanbör ta det lugnt när manäter br man ta det lugnt att anpassa sig till nya matvanor. Dåligavanorkanta lång tid att bli av med. Såmisströsta inte över eventuella misslyckanden.Försökatt ta lärdon av de istället genom att ställa några av frågorna här och andra som dutycker kan vara lämpliga. Om du kämpar på så kommer kanske ditt tvångsätande snart att vara ett glömt kapitel och du kan gåned ivikt utan hjälp av kalori- och kolhydrattabeller.

   Bulimia nervosa

Även om det tvångsmässiga ätandet/bantandet kan vara mycket nervpåfrestande så är det inte farligt. Det kandet emellertid bli om det går ett steg längre. Bulimia nervosa (efter latinets äta som en oxe) kallas den sjukdom där personen kräks självmant efter att ha vräkt i sig mat eller tar regelbundna doser av laxermedel, kanske den tjugodubbelt föreskrivna doseringen. Detta är en av de allra mest onda cirklar som en kvinna kan hamna i och något som det kan ta år innan honsöker hjälp för. Det är att det ofta är möjligt att behålla en normal kroppshydda, kanske till och med lite större än normalt, trots sjukdomen.
   Ända sättet att undvika Bulimia nervosa äratt aldrigbörja kräkas efter maten och att låta bli att regelbundet använda laxeringsmedel.  Om du har börjat med det så sluta omedelbart. Den vanan har en otäck tendens att förvärras hur övertygad man än är att man har full kontroll över det hela. Om du märker att du itne kan sluta så måste du söka läkarhjälp. Bulimia nervosa går att bota. Jutidigare du inser att du har problem och söker hjälp desstom större är chansen att du snabbt och fullständigt frisk igen.

   Anorexia nervosa

Anorexia nervosa drabbar 1-2% av alla tonårsflickor och det äår nästan uteslutande en kvinnlig sjukdom(99 kvinnor på 1 man). Även om anorexia brukar kallas"bantningssjukdomen" visar det sig att sjukdomsbilden hos relativt få av de drabbade började med att de försökte bantaned sig till  en "idealvikt" och sedan inte kunde sluta. De psykologiska motiven bakom viktminskningen tycks vara helt olika den hos bantaren. Även om båda är djupt medvetna om sin sexualitet, så försöker bantaren framhäva dengenom att bli smalare och på så sätt bli mer åtråvärd, medan den anorexiasjuka strävar efter att undertrycka den och genom att svälta åter bli den pojkflicka hon var innan hennes bröst och höfter började utvecklas. Anorexia är inte så mycket rädslan för att bli tjock som en fobi att över huvudtaget vara i närheten av en "normal" kroppsvikt.
   Den anorexiasjukas omvända logik är så speciel att många har svårt att förstå den.  Familj och vänner står skuldmedvetna utanför ochser hjälplösa och rädda på medan den sjuka blir mer och mer utmärglad. Lister och finter att få henne att äta misslyckas nästan alltid. Och undertiden följer hon en obönhörlig väg utför.
   Den anorexiasjuka måste få läkarhjälp, i synnerhet om svältmönstret har följts i mer än ett år. Folk blir inte bara utmärglad av sjukdomen, de dör. Undersökning och sjukhusjournaler visar att förutsättningarna för ett tillfrisknande i högsta grad hänger på vilken inställning den behandlande läkaren och sjukhuset har till sjukdomen och deneftervård de erbjuder. Att få den sjuka att äta eller i svårare fall mata henne, eventuellt ge dropp, är självfallet nödvändigt eftersom hennes liv hänger på det, men detta måste kompletteras med samtalsterapi, både under den period då patienten går upp i vikt och några månader efteråt.

   Det är det som står i boken.Det om Anorexia har man ju läst om tidigare och en del känner jag att det är verkligen en gammalbok. Men vissa saker var nya lite här och var (Nu pratar jag om de alla fyra.) Tyckte det var lite kul att Bulimia nervosa kommer från latinet att äta som en oxe ^^
   När jag orkar så tänkte jag skriva in lite mer från boken. Tänkte på kapitlet om kroppsuppfattningen. Dock kommer jag nog inte göra det föräns om några dagar,ska jobba i morgon och träna och gå till psykpillerdoktorn, i övermorgontidigast om jag orkar.^^

   puss